Vart går energin?

En effektiv energianvändning förutsätter att man känner till sitt eget konsumtionsmönster. Ta en närmare titt på din energi- och vattenräkning, följ med din förbrukning och be om möjligt att få närmare uppgifter om den av ditt energibolag. När du vet var och när det går åt energi och vatten blir letandet efter sparobjekt lättare.

Uppvärmningen står för ungefär hälften av energiförbrukningen i ett bostadshus. Belysningen är numera den största elkonsumtionsgruppen i hemmen. Onödig vattenförbrukning kan undvikas genom att ändra sina vanor och se till att vattenarmaturerna är i skick och av effektiv modell.

EL

El, en tredjedel av energiförbrukningen i hemmet

En tredjedel av energiförbrukningen i hemmet går till elapparater och belysning. Konsumtionen av hushållsel är ändå beroende av både boendeform och hushållets storlek. Också konsumtionsvanorna inverkar stort på elförbrukningen.

Belysning, kallförvaringsutrustning och hemelektronik

De produktgrupper, som förbrukar mest el i hushållen, är:
– belysning
– kallförvaringsutrustning och
– hemelektronik

Belysningens andel av hushållens elförbrukning var enligt en år 2006 gjord undersökning drygt 20 procent. Den ligger fortfarande på i stort sett samma nivå som år 1993.

Kallförvaringsutrustningen däremot står nu för en klart mindre andel tack vare nya energieffektivare modeller. När deras andel av elförbrukningen år 1993 ännu var ca 30 procent har den nu sjunkit till ca 13 procent.

På motsvarande sätt har hemelektronikens (underhållningselektronik, datorer) elförbrukningsandel stigit de senaste åren och ligger nu på nästan samma nivå som kallförvaringsutrustningens nivå. Ungefär 12 procent av den el, som går åt i hemmen, gick år 2006 till hemelektronik, datateknikens andel därav fyra (4) procent.

Matlagningens andel har minskat klart de senaste åren. Allt fler äter ute och hemma satsar man på snabbt tillredda måltider.

Förbrukningen i små- och höghus

I hög- och radhus motsvarar den av hemelektroniken förorsakade elförbrukningsökningen de förbrukningsinbesparingar, som effektivare kallförvaringsutrustning, möjligen också en effektivare belysning inneburit. Förbrukningen per bostad har förblivit nästan oförändrad.

I nya höghus har medelförbrukningen ökat i och med att det blivit vanligt att utrusta lägenheterna med egen separat luftväxling. Mest har konsumtionen av hushållsel ökat i egnahemshus. Den ökade förbrukningen beror inte enbart på elektrisk utrustning. Sin egen betydelse har också den allt vanligare mekaniska luftväxlingen, golvvärmen och hybriduppvärmningssystemen.

När man drar av den förbrukning, som är av eluppvärmningsnatur, från den övriga förbrukningen i egnahemshus (120 m2, 4 invånare) är elapparaternas elförbrukning enligt en rapport från år 2006 i medeltal ca 7 000 kWh/år. I större hus (180 m2, 4 invånare) med högre utrustningsnivå kan årsförbrukningen stiga till 10 000 kWh. I en höghusbostad (75 m2, 3 invånare) med normal utrustningsnivå förbrukas på motsvarande sätt ca 2 550 kWh el per år.

VÄRME

Uppvärmningen en stor del av hemmets energianvändning

Av hemmets energianvändning går ända upp till 50 % till uppvärmning. Förbrukningen av uppvärmningsenergi är den största enskilda kostnadsposten i bostadshus.

Den tredelade uppvärmningsenergin

Den förbrukade uppvärmningsenergin fördelas ganska jämnt mellan värmeledningsförluster, ventilation och värmning av tappvarmvatten.

Byggnadens värmeledningsförluster

Med en byggnads värmeledningsförluster avses den värme, som avgår genom klimatskärmen (golvbjälklag, tak, väggar och fönster) Värmeledningsförlusterna påverkas av byggnadens konstruktion, t.ex. isoleringsnivån och lufttätheten. Värmeledningen orsakas av temperaturskillnaden mellan inne- och uteluften. Därför ska man inte värma rummen för mycket utan temperaturen i varje rum borde motsvara behovet. Det går att inverka på värmeledningsförlusterna bland annat genom att reglera byggnadens uppvärmningsnät och se till att reglersystemets inställningar är korrekta. Konstruktionerna kan göras tätare till exempel genom att täta fönster och balkongdörrar.

Ventilation

Ventilationens förbrukning av värmeenergi påverkas av luftmängderna och ventilationssystemen. Ventilation med värmeåtervinning kan mer än halvera ventilationens värmeförbrukning jämfört med vanlig frånluftsventilation.

Värmning av tappvarmvatten

Tappvarmvattnets energiförbrukning påverkas av hur mycket vatten, som används, ledningarnas isoleringsnivå och värmeanordningar, som anslutits till tappvarmvattennätet.

VATTEN

Vattenförbrukningen varierar mycket

I Finland är en typisk vattenförbrukning 90-270 liter per invånare och dygn. Varje finländare använder i medeltal 155 l vatten per dygn, medan målsättningsnivån är ca 130 liter per dygn. Tappvarmvattnet står för omkring en femtedel av energiförbrukningen i ett bostadshus. Varmvattenförbrukningen per person är 40-50 l/dygn.

Användarvanor och vattenarmatur i nyckelställning

Användarvanorna har stor inverkan på vattenförbrukningen, t.ex. går det i medeltal 60 liter vatten till en femminutersdusch och fem gånger så mycket till ett karbad. Vattenförbrukningen påverkas också av vattenarmaturens egenskaper och skick. Det lönar sig att satsa på den senaste tekniken när man väljer vattenarmatur.

I dagens engreppsblandare kan man begränsa det maximala vattenflödet till fyra liter per minut. I nya WC-stolar är spolmängden t.o.m. mindre än fyra liter, eller också kan man välja spolmängd efter behov.